Differential effects of radiant and mechanically applied thermal stimuli on human C-tactile afferent firing patterns

International audienceC-tactile (CT) afferents respond to gentle tactile stimulation, but only a handful of studies in humans and animals have investigated whether their firing is modified by temperature. We describe the effects of radiant thermal stimuli, and of stationary and very slowly moving mechanothermal stimuli, on CT afferent responses. We find that CT afferents are primarily mechanoreceptors, as they fired little during radiant thermal stimuli, but they exhibited different patterns of firing during combined mechano-cool stimulation compared with warming. CTs fired optimally to gentle, very slowly moving, or stationary mechanothermal stimuli delivered at neutral temperature (~32°C, normal skin temperature), but they responded with fewer spikes (median 67% decrease) and at significantly lower rates (47% decrease) during warm (~42°C) tactile stimuli. During cool tactile stimuli (~18°C), their mean instantaneous firing frequency significantly decreased by 35%, but they often fired a barrage of afterdischarge spikes at a low frequency (~5 Hz) that outlasted the mechanical stimulus. These effects were observed under a variety of stimulus conditions, including during stationary and slowly moving touch (0.1 cm/s), and we complemented these tactile approaches using a combined electrical-thermal stimulation experiment where we found a suppression of spiking during warming. Overall, CT afferents are exquisitely sensitive to tactile events, and we show that their firing is modulated with touch temperatures above and below neutral skin temperature. Warm touch consistently decreased their propensity to fire, whereas cool touch produced lower firing rates but afterdischarge spiking

Online Auctions as a Competitive Advantage

Auktioner på nätet har på senare år blivit en vital del imånga företags verksamheter. Speciellt mindre företag med begränsad budgetoch IT-kompetens har upptäckt de möjligheter som auktionssidor erbjuderoch idag är dessa marknadsplatser överbefolkade av små, ofta nischadeaktörer. På grund av stark lokal såväl som global konkurrens från större företaghade bara en bråkdel av dessa aktörer kunnat existera om inte möjlighetenatt använda internetauktioner som alternativ distributionskälla funnits.Vårt syfte med detta arbete är att studera en av dessa aktörer och vår frågeställningär hur valt företag med hjälp av auktionssidor genererat långvarigakonkurrensfördelar gentemot större aktörer på marknaden. Att skapa långvarigakonkurrensfördelar handlar i grunden om att skapa en långsiktigt framgångsrikstrategi i relation till konkurrenterna. Huruvida ett företag lyckasmed detta beror på en rad olika faktorerDet företag som vi har valt att studera är en av de tio största aktörerna på densvenska auktionssidan Tradera och de har valt att nischa sig mot äldre tvspelsrelateradeprodukter. För att uppnå rapportens syfte genomförde vi enintervju med företagets grundare och för att öka rapportens trovärdighetgjordes även en intervju med en av de konkurrenter som vi valt att fokuserapå.Sammanfattningsvis kan man säga att valt företag lyckats skapa långvarigakonkurrensfördelar genom att konkurrera med en strategi som omfattar etthögt engagemang i Internetauktioner. De har på ett tillfredställande sättlyckats skapa de tillgångar och kompetenser som krävs för att backa upp sinstrategi. De har även valt en marknadsplats som en stor del av deras målgruppsöker sig till och som de stora konkurrenterna i dagsläget lämnar ifred. Utan de möjligheter som auktionssidor skapar hade ett litet företagsannolikt inte kunnat bygga en lönsam organisation kring nischsegmentetretro inom tv-spel.Uppsatsnivå:

Online Auctions as a Competitive Advantage

Auktioner på nätet har på senare år blivit en vital del imånga företags verksamheter. Speciellt mindre företag med begränsad budgetoch IT-kompetens har upptäckt de möjligheter som auktionssidor erbjuderoch idag är dessa marknadsplatser överbefolkade av små, ofta nischadeaktörer. På grund av stark lokal såväl som global konkurrens från större företaghade bara en bråkdel av dessa aktörer kunnat existera om inte möjlighetenatt använda internetauktioner som alternativ distributionskälla funnits.Vårt syfte med detta arbete är att studera en av dessa aktörer och vår frågeställningär hur valt företag med hjälp av auktionssidor genererat långvarigakonkurrensfördelar gentemot större aktörer på marknaden. Att skapa långvarigakonkurrensfördelar handlar i grunden om att skapa en långsiktigt framgångsrikstrategi i relation till konkurrenterna. Huruvida ett företag lyckasmed detta beror på en rad olika faktorerDet företag som vi har valt att studera är en av de tio största aktörerna på densvenska auktionssidan Tradera och de har valt att nischa sig mot äldre tvspelsrelateradeprodukter. För att uppnå rapportens syfte genomförde vi enintervju med företagets grundare och för att öka rapportens trovärdighetgjordes även en intervju med en av de konkurrenter som vi valt att fokuserapå.Sammanfattningsvis kan man säga att valt företag lyckats skapa långvarigakonkurrensfördelar genom att konkurrera med en strategi som omfattar etthögt engagemang i Internetauktioner. De har på ett tillfredställande sättlyckats skapa de tillgångar och kompetenser som krävs för att backa upp sinstrategi. De har även valt en marknadsplats som en stor del av deras målgruppsöker sig till och som de stora konkurrenterna i dagsläget lämnar ifred. Utan de möjligheter som auktionssidor skapar hade ett litet företagsannolikt inte kunnat bygga en lönsam organisation kring nischsegmentetretro inom tv-spel.Uppsatsnivå:

Industrial Segmentation : a case study

Segmentering har beskrivits som ett av de viktigaste koncepten på industriella marknader. Trots att det skett mycket forskning på området och att många teorier över god segmentering har framställts, finns det förvånansvärt lite forskning om hur själva implementeringen rent praktiskt bör gå till. Detta har lett till att det finns ett gap mellan den segmentering som före-språkas i teorin och den segmentering som faktiskt tillämpas på industriella marknader. Som lösning för att brygga detta gap har det förslagits att segmenteringsarbetet bör genomföras tillsammans med företagsledningen och därmed flyttas in i ett praktiskt domän. Syftet med denna uppsats är att beskriva Wiges nuvarande segmentering och att med ut-gångspunkt ur denna undersöka vilka möjligheter som företaget har att förbättra sin kundseg-mentering. Resultatet av ett företags segmentering är dock inte statiskt utan måste ständigt anpassas till det föränderliga marknadsklimat som företaget verkar inom. Därför syftar vi även till att undersöka hur Wiges fortlöpande segmenteringsarbete bör gå till. Wiges är ett grossistföretag som verkar inom textil och konfektionsbranschen. Företaget har ca 30 anställda och omsätter strax under 100 miljoner kronor. De artiklar som utgör företagets sortiment spänner över hela registret från bas- till modeprodukter och de har ca 500 artiklar i sitt sortiment. En viktig hörnsten i företagets verksamhet är deras produktkatalog som två gånger om året gå ut till samtliga kunder. För att uppnå rapportens syfte genomförde vi ett antal besök på företaget. Under dessa besök gjorde vi en djupintervju med företagets inköps-chef samt en av företagets resande representanter. Vi gjorde även observationer av företagets innesäljare när de tog emot kundsamtal, samt tittade närmare på den information som stod att finna i företagets kunddatabas. Det resultat som vi kommit fram till visar att företagets kunder inledningsvis kan delas upp i de kunder som köper de artiklar som finns tillgängliga i företagets katalog (katalogkunder) och de kunder som tillsammans med företaget producerar egna märkesvaror (EMV-kunder). Några skillnader mellan katalogkunderna och EMV-kunderna är att de tidigarenämnda är många till antalet medan EMV-kunderna är få till antalet men utgör en stor del av företagets omsättning. Därför anser vi att segmenteringen av katalogkunderna bör vara baserade på ka-raktärsdrag hos köporganisationen och köpsituationen (så kallad makrosegmentering) medan segmenteringen av EMV-kunderna bör vara baserad på mer djupgående och personliga aspek-ter hos köporganisationen (så kallad mikrosegmentering). Till grund för segmenteringen av katalogkunderna har företagets kunddatabas en vital funktion att fylla och när det gäller seg-menteringen av EMV-kunderna har företagets produkt- och säljmöten en nyckelroll att spela. Det är viktigt att Wiges ständigt uppdaterar sin segmentering så att de på ett proaktivt sätt kan förutse, och agera utefter de externa drivkrafter som skapar instabiliteten i segmenten. Här har företagets säljare en viktig roll att spela. Företagets säljmöten är goda tillfällen att diskutera föränderligheten i segmenten eftersom företagets kollektiva kunskap om kunderna då är sam-lad. Långsiktigt är det viktigt att fördela resurserna till de mest lönsamma segmenten.Uppsatsnivå:

Profiling on the web : A Study on internet users attitude towards data collection.

Data collection is a topic that affects every person that uses various Internet services and has been a current topic the past year among individuals and the actors that collects data. It concerns actors collecting and storing personal data from users that either have or have no knowledge about it. The Cambridge Analytica-scandal which affected over 50 million users on Facebook initiated a discussion which concerns if data collection is right or wrong, but also how actors handle personal data and how it affects the integrity. With the enforcement of General Data Protection Regulation GDPR the 25th of May which will affect actors involved with data collection or usage. The regulation is about how actors can store data and use it. The regulation will also provide users the right to demand to be removed from actor’s databases. There has been some research on opinions among users concerning data collection, but not how they can be different with the knowledge of GDPR. So how is the attitude towards data collection among internet users? Do internet users apply services to prevent data collection? Do they even know about GDPR? A survey was performed to answer these questions and where the answers were put together in the form of statistic data. The purpose of this pre-study is to examine what the attitude is towards data collection. The study also examines how technical knowledge, age and knowledge about GDPR can be related to answers given in the survey. Based on the empirical data and identified relations between measurable variables the study’s conclusions can be made: The attitude to data collection is significant between users who have knowledge about GDPR and those how don´t have. Another conclusion is that the attitude varies between ages, internet habit and which actors who provides the data